AVSKEDET FRÅN ÖN ÄLVSBORG

Den åttonde Decembermiddagsbåten kom

Fick vi en sorglig order att vi skall härifrån

Det kan väl icke hjälpas för det går bra ändå

Men Fan skall alla hämta som på båten stiger på.

 

Vi packa våra säckar och ner till båten gick

Därnere fick vi skåda en inlandslasse kvick

Han hade ju på armen en vinkel så stor

Och därför alla lodare så snett på honom glor.

Nu går vi här och jobbar med minorna på ön

Till verkstadskursens heder och så vår magra lön

Och lodaren han beder alltid en vacker bön

För 34 Lagerblom som kommer hit till ön.

 

Men Göteborgska Lotsverket har Fan så dåligt ställt

För utpå fyren Knippla där dör dom snart av svält

Och pengar vi ju fick där att köpa grejor för

Men dom tog vi till brännvin och därför Gubben dör.

 

En dag dom ju oss skicka att ro därut igen

Men vi fick hastigt vända med en sju djäkla kläm

För båten börja sjunka när härutanför vi kom

Men vi blev mycket glada att vi själva ej omkom.

 

Men nästa dag vi pröva ju däruppå igen

Att sjömanslivet öva med grisen till vår vän

Vi nådde ju så målet och käket dom ju fick

Men så en stöddig tränare som vi av Gubben fick.

 

Nu har vi vart å käkat vårt civila käk

Och tobak har vi fäktat så nu är sorgen läkt Och blodkorv fick vi käka utav den stora gris

Som slaktaren på Arendal han stack på simpelt vis.

 

*                    

Nu avsked vi ju tager att efter Guds behag

Vi pengar har på lager som Lindqvist ju oss gav

När vi dem skall betala det vete själve fan

Vi nog i kroken hamnar och ut ej komma kan.

Vi får nu Lindqvist tacka för denna lilla tid

Vi har i samfälld vistats men dock i ständigt kiv

Men nubben har vi druckit och permission vi fått

Och så den andre möran via aldrig orkat upp.

 

Nu lossas båtens sladdar och vi skal härifrån

Till Nya Varvets grabbar som vi ej kan tycka om

Men Småland vill vi prisa och Kling på samma gång

Som skall oss jobbet visa och säger sätt igång.

 

 

Nu är vi uppå Varvet och jobbar där hos Kling

Med kroken till vårt näste i lag med gamle King

Men detta gamla helvete det tar väl en gång slut

Men King går här och jobbar jag tror till livets slut.

 

Nu skall vi börja fäkta av bassarna de små

Till vårat kaffe och till litern likaså

Och sen till stan vi knata för att en nubbe få

En byling nu oss hankar och med vi måste gå

 

III

Men andra dan vi vakna i hagafinkan

Det surt i munnen smakar att ej en nubbe få

Och genast upp till chefen vi måste knata då

Och sedan ut till Varvet där vi skall domen få.

 

Och domen den uppläses men jag är glad ändå

Den lyder åtta gröna och in jag måste gå

Det kanske är det sista som jag i kroken har

Och sen jag måste hoppas att härifrån jag far.

 

Nu får jag visan sluta fast det är mycket kvar

Och mönstra på vår skuta jag tror den ligger klar

Men visan har jag diktat uppå en ledig stund

Och den ju all tid haver en glad "Minör" till grund.

Men namnet uppå den som visan diktat har

Det vill jag icke nämna för den går icke klar

Men nog jag tror den duger för versar har den fått Aven som icke ljuger och därför är det gott.

Den ene visan dikat den andre skrivit har

Och därför melodin han sätter som visan skrivit har

Den är väl mycket bättre än Clas den satt ju har

För han den brukar sätta i asulet på Far.

Och viljen Ni nu veta vem visan diktat har

Det har en glader yngling som på Älvsborgsön är kvar

Hans namn är Hjalmar Karlsson det kan Ni nog förstå

För han är alltid glader uti Hagafinkan då ••

Ävsborgsön den 1/1 1915