Tomtevisa ©
Fridolf Askerstad 2007 Att tomten han finns vill väl ingen förmena, fast rynkig i fejset och
mager om bena. I skogen den mörka bland granar och tallar, där har han sin hemvist när
julstöket kallar. för
när julen den nalkas drar tomten till bygden, han känner ju doften av baket och brygden. Nu finns
tomtar på loftet och tomtar på logen , tomtar i
köket och tomtar på krogen, tomten i
kyrkan han lyssnar på prästen och tomten i
stallet ger havre åt hästen, tomten i
stian ger sörpa åt grisen och tomten i
köket har bränt sig på spisen, i hönshuset
tomtemor blinkar åt tuppen så värphönan
Agda blir svartsjuk på kuppen. Karo han viftar så glatt uppå svansen när tomtar
och barn omkring granen trår dansen, tomtefar
svänger de krumma små benen så byxorna
rämnar långt upp i grenen, husmor hon
skrattar så tårarna rinner men ängslas för maten som hastigt försvinner. Nu
alla är trötta av dansen och maten tomt är i grytan och länsat på faten, lillen han sover så sött uti sängen och
i kökssoffan där vänslas pigan med drängen, tomtemor
hon blev så trött av allt stöket så
hon tar sig en slummer i spisvrån i köket, tomtefar
sover han drömmer om fäder och däst utav gröten han släpper sitt väder. När midnatt
passerat drar tomten till skogen då lämnar han
köket och loftet och logen, men efter ett
år han kommer tillbaka för skinka och gröt vill ej tomten försaka. Fridolf
|